<h1>A whiter shade of pale</h1>

Ombytta roller i det Highländska grottorna. Sonen är den som vinner pengar på spel just nu och jag bryter mitt svärd, sliter mitt hår i stycken och är alldeles förtvivlad. Nån gång vänder det, hoppas det gör det innan jag upptäcker att "någon" bytt lås på lägenheten och ställt en kasse med mina leftovers ute på gatan. Kan inte ens skryta med att jag är nära längre. Fru fortuna är en bitch som jag skulle vilja lägga över mitt knä och smiska tills hon inser sina fel och brister (OBS! inget kinky, bara ren AGA).

Det är inte gött nu. Tycker som mina gode vän Ove att vintern är tjurig, jävlig och trist. "Livet blir vad man gör det till", javisst, jippie. Ska vi gå ut och rulla oss i snön gumman? Ska vi bygga en islykta min (20-åriga) son?
Vi tar en promenad i den kolsvarta kvällen, kanske vi kan fly från bilar som inte ser oss? Slicka lyktstolpe någon? En sak jag definitivt måste ta tag i nu direkt är några besök på solariet. Jag blev allvarligt riktigt rädd när jag såg mig i spegeln när jag kom hem från jobbet idag, var tvungen att ta pulsen. I samma takt som sommarens pigment rinner av mig, dräneras jag på kraft, livslust och skönhet. Det är inte direkt så att jag är trött, utan kanske mer som...som...att jag på något vis är en medvetslös man med svår sömnapné försatt i koma, hajar ni? Inte trött.