Blydojja
Tuff, tuff, tuff sa tåget. Inte var pojkarna med ombord inte. Möjligtvis att dom skäggar på för att eventuellt hinna i fatt och klamra sig fast i räcket längst bak. I går brändes mängder av lägen, bland annat en straff. Gör inte ett lag med stelkramp och blyskor mål där, ja då blir det inga festkvällar med gänget. Vet inte om man kan säga att det ska bli spännande att följa avslutningen. Det är förnedrande och man känner sig tyvärr luttrad.
Så enkelt det hade varit med de tre ovan kvar i laget.
Börjar få svart bälte i promenad. Blir stel som sattan efteråt, men det släpper efter någon timme. Disk & tvätt fixad, nu spotifajjar jag. Bowie och Mike Oldfield. Kan faktiskt vara betydligt värre än så här. Sadly they don´t make music like that anymore. Oj, toppar med lite Journey......Just a smalltown girl, livin in a lonely world,....just a cityboy born and raised in south Detroit....ja ni hajar va? Enkelt, greppbart och lysande. Kul att han längst uppe till vänster jobbar på mitt jobb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar