Häng med i svängarna

Det går undan i världen min. Gumman har hållt på ett tag med att spana efter en lägenhet att köpa. Skulle vara surt att behöva vinstskatta till Rainfelt från husförsäljningen tidigare i år resonerar hon. Jag har väl tyckt: ja ja, det är ingen brådska, vi inväntar det perfekta läget när det nu blir. Galet i falsett, frustande och stressad ringer hon mig nu på morgonen. "Det har kommit ut en 4:a som vi bara måste ha." Jaha, så det säger du? "Vi ska titta på den 15:30." Jaha, så pass. Sagt och gjort, 15:30 var vi där 16:15 skrev vi på. Jaha, vad hände? 16 Januari ska vi visst flytta då. Jättefin lya med 2 balkonger och smakfullt renoverade ytor. Känns ordentligt overkligt. Så vi hann bo drygt 1 år i denna lya och jag ser fram emot flytten med tanke på nyopererad rygg. Dags att börja ringa och med sammetslena rösten be om flytthjälp. Sugen? Jag bjuckar på bira och snacks.

Vi alla nås av det otroligt tragiska beskedet att Stefan Liiv och i stort sett hela hans ryska hockeylag dött i en flygkrasch. Jag blev alldeles kall i hela kroppen. När jag läser vidare ser jag att planet var av typen Jak-42. Denna sillburk har jag lastat ett otal gånger när jag arbetade på Arlanda. Jag är inte helt chockad att det var just ett sådant plan som störtade om man säger så. Minns en gång när vi lastade ett plan som skulle till Minsk, ombord på detta plan var svenska landslaget i handboll (damer). Vi lastade frakt och alla väskor i cabinen då det inte finns lastrum. Tjejerna fick sitta med massa väskor i famnen och vissa fick sitta med jättestora fraktkollin bredvid sig. Ett par utav tjejerna grät och 2 spelare var så hysteriska så dom vägrade gå ombord. Vila i frid Stefan